Ett annat jag av Carin Gerhardsen & Petter Lidbeck

Triggervarning: Terrorattentat, bombattentat, mord, mordförsök, 
religiös fanatism, människors värde, fattigdom.


En kort introduktion till boken

Amandas adoptivföräldrar dog i en trafikolycka och det var bara ren tur att Amanda inte också satt i bilen. Hon bor nu med sin moster Bim. 3 Månader efter olyckan sitter Amanda med sin bästa vän Malin och Malins vän Rasmus på en McDonalds inne i centrala Stockholm. Det sätter sig en man vid bordet bredvid dem men reser sig och går ganska snart men glömmer sin portfölj. Malin märkte det och sprang efter mannen för att lämna tillbaka den till honom men innan hon hittar honom gick bomben av.

Detta är starten på ett läskigt och spännande äventyr men lönnmördare, galna forskare, vänskap, familj, en bilresa genom Europa och helt vanliga människor som bara försöker leva.


Boken finns inläst på Legimus.
Och självklart att låna på biblioteket!




Mina åsikter om boken

Jag tyckte den här boken var förvånansvärt bra, jag förväntade mig verkligen inte det. Här är en bok skriven av dels en vuxen deckarförfattare (och jag avskyr deckare) och dels av en barnboksförfattare som nästan uteslutande skriver vad jag tycker är jättelöjligt. Men vilken bra kombo de blev tillsammans. 

Handlingen för boken; att en helt störd och snuskigt rik vetenskapskvinna, utan någon som helst känsla för individens värde, skulle ha genomfört genetiska experiment på barnhemsbarn och med hjälp av en religiöst fanatisk yrkesmördare komma undan med det vill jag säga är liiiite orealistiskt, men mycket underhållande. Jag var fast i boken, kanske inte från första sidan för prologen var inte jätteintressant, men från kapitel 2. Det var verkligen en intressant spänningsroman som jag hade svårt att släppa. Och det säger något när det kommer från mig för jag brukar inte tycka den genren är speciellt intressant. 

Karaktärerna kändes för mig väldigt verkliga och bra uttänkta. Amanda och Rasmus är verkligen truliga tonåringar med Amandas djupa sorg och Rasmus uppmärksamhetssökande störande (även om man inte får se så mycket av det i boken). jag tycker även om deras utveckling, hur de går från att inte tycka så mycket om varandra... Amanda tycker i alla fall inte om Rasmus, men man får inte se någon gång att Rasmus inte skulle tycka om Amanda. Till att bli bra vänner som litar på varandra.

Rasmus verkar vara en ganska underbar kille vid 13 års ålder. Visst han har det där "störiga"  beteendet många unga killar har när de söker uppmärksamhet i början av boken men efter Malins död ser man det inte igen. Hans försök att skydda Amanda i början och från synen av hennes väns sprängda kropp visar på en karaktär som kommer upp flera gånger genom bokens gång. Det var den här killen Malin såg innan ens Amanda misstänkte att han fans.

Amanda är faktiskt den karaktären av de "goda" jag bryr mig minst om. Hon går igenom väldigt hemska saker men hon beter sig bara som en trulig tonårig och bryr sig inte speciellt mycket om människorna i sin närhet. Hon är väldigt "JAG" driven och det är helt enkelt inte mina sorts människor

Angelo är bara fascinerande tragisk. Den superkompetenta lönnmördaren som är helt övertygad att han har gud på sin sina och som älskar djur. Det känns som att de la till den där sista grejen om att han älskar djur bara för att ge honom en konflikt i hans personlighet. Han har inga problem att mörda oskyldiga barn för "mänsklighetens bästa" men skadar inte ett djur i onödan, men det är okey om det är för att hjälpa honom med sitt uppdrag. Hans urartande genom boken kändes lite krystat. Hur han i början är den här superkompetenta lönnmördaren som lyckas att mörda någon genom att ge en dödlig dos av nikotin i Red Bull när han inte ens är i samma rum men han misslyckas att dränka en liten tjej i Venedig och tillslut slänger sig över kanten på en klippa i sitt försök att få Amanda och resten med sig? Det känns lite som att ta den lätta vägen ut med det slutet. Men de hittar aldrig kroppen så vem vet om han kommer tillbaka, de nämner i boken att folk överlevt fallet ner i havet.

Sammanfattningsvis är det här en väldigt och spännande bok som är värd och läsa. Den har mycket man kan prata om och inte bara det lilla jag har tagit upp. Helt klart läsvärd.



Vad tyckte du om boken? Håller du med i vad jag har sagt eller har du någon helt annan åsikt? Tveka inte att skriva i kommentarerna och låt oss veta vad just du tycker!

/Johanna