Visar inlägg taggade med Skräck

Tillbaka till bloggens startsida

9-12 år: Ett bättre jag

Ett bättre jag av Carin Gerhardsen & Petter Lidbeck

Triggervarning: Flygproblem, mord, mordförsök, organhandel, 
sjukhus, operationer, sjukdom, cancer


En kort introduktion till boken

Amandas, Juanita, Bim och Rasmus har varit på semester i Thailand och på planet hem går ena motorn sönder så de måste nödlanda i Dhaka, Bangladesh huvudstad. Samtidigt flygs en väldigt sjuk kille dit från England som är i behov av en ny lever annars dör han. På ett tåg sitter en kille från ett av Teresa Lebouchers många barnhem som tror att han är på väg mot ett bättre liv. 

Amanda och de andra lägger märket till händelser som inte verkar stämma på hotellet de bor på medans de är i Dhaka och bestämmer sig för att undersöka saken. Detta drar in dem i ett ännu farligare äventyr med inte bara deras egna utan även andras liv på spel. 

Boken finns inläst på Legimus.
Och självklart att låna på biblioteket!




Mina åsikter om boken

Som du kanske märker är det här bok nummer två på boken som jag skrev om förra gången. Jag kunde inte låta bli, jag var tvungen att lyssna på bok två med en gång, och jag blev verkligen inte besviken. Men jag måste säga det att jag tror de här två böckerna, speciellt den här, skulle passa bättre som 13+ än som 9-12. För den första boken var rå, den här är ännu råare. Den var rå på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle stöta på i en barnbok. Hur de beskrev hur kropparna bara låg där i ordnade rader, hållna vid liv på artificiell väg ifall någon behövde deras kroppsdelar var verkligen obehagligt. När de kom in på kroppen med elchockar mådde jag nästan illa och jag har inte speciellt svag mage.

Historien hade ett bra flyt, jag är bara förvånad att de tar upp något som faktiskt händer idag. Oftast är deckare/spänningsböcker riktade till barn inte så verklighetsförankrad. En diamant är stulen eller det har varit ett inbrott på ett museum som bara de här barnen är smarta nog att lösa. Till skillnad från när det bara är den där tanten som kan lösa fallet (Miss Marple). Men organhandel och kidnappning för att ta deras organ, det är sånt som faktiskt händer i vår värld idag. jag vet inte om jag ska vara imponerad eller förfärad...

Jag har inte så mycket att säga om karaktärerna, det är samma huvudkaraktärer som i förra boken förutom Angela och Anwar, och Anwar låg mest förlamad med panik i hela boken. Angela däremot är det inte många rätt på. Vilket i och försäg inte från början är hennes fel men när slutar det vara uppfostrans ansvar och börjar bli ens egen? När är det dags att börja ta eget ansvar för sin egen person? Samtidigt om man bara är omgiven med människor som tänker på ett sätt, hur ska man kunna få andra perspektiv på livet? 

Den här boken precis som den andra diskuterar människans värde. I förra boken var det individen mot massan. I den här boken var det rika mot fattiga. Är ett fattigt gatubarn i Asien lika mycket värd som en från Englands överklass som lever i överflöd? Jag vet vad jag tycker men det är inte alla som tycker som jag, speciellt inte den rika överklassen.



Vad tyckte du om boken? Håller du med i vad jag har sagt eller har du någon helt annan åsikt? Tveka inte att skriva i kommentarerna och låt oss veta vad just du tycker!

/Johanna

Taggat med: 

, , ,

9-12 år: Ett annat jag

Ett annat jag av Carin Gerhardsen & Petter Lidbeck

Triggervarning: Terrorattentat, bombattentat, mord, mordförsök, 
religiös fanatism, människors värde, fattigdom.


En kort introduktion till boken

Amandas adoptivföräldrar dog i en trafikolycka och det var bara ren tur att Amanda inte också satt i bilen. Hon bor nu med sin moster Bim. 3 Månader efter olyckan sitter Amanda med sin bästa vän Malin och Malins vän Rasmus på en McDonalds inne i centrala Stockholm. Det sätter sig en man vid bordet bredvid dem men reser sig och går ganska snart men glömmer sin portfölj. Malin märkte det och sprang efter mannen för att lämna tillbaka den till honom men innan hon hittar honom gick bomben av.

Detta är starten på ett läskigt och spännande äventyr men lönnmördare, galna forskare, vänskap, familj, en bilresa genom Europa och helt vanliga människor som bara försöker leva.


Boken finns inläst på Legimus.
Och självklart att låna på biblioteket!




Mina åsikter om boken

Jag tyckte den här boken var förvånansvärt bra, jag förväntade mig verkligen inte det. Här är en bok skriven av dels en vuxen deckarförfattare (och jag avskyr deckare) och dels av en barnboksförfattare som nästan uteslutande skriver vad jag tycker är jättelöjligt. Men vilken bra kombo de blev tillsammans. 

Handlingen för boken; att en helt störd och snuskigt rik vetenskapskvinna, utan någon som helst känsla för individens värde, skulle ha genomfört genetiska experiment på barnhemsbarn och med hjälp av en religiöst fanatisk yrkesmördare komma undan med det vill jag säga är liiiite orealistiskt, men mycket underhållande. Jag var fast i boken, kanske inte från första sidan för prologen var inte jätteintressant, men från kapitel 2. Det var verkligen en intressant spänningsroman som jag hade svårt att släppa. Och det säger något när det kommer från mig för jag brukar inte tycka den genren är speciellt intressant. 

Karaktärerna kändes för mig väldigt verkliga och bra uttänkta. Amanda och Rasmus är verkligen truliga tonåringar med Amandas djupa sorg och Rasmus uppmärksamhetssökande störande (även om man inte får se så mycket av det i boken). jag tycker även om deras utveckling, hur de går från att inte tycka så mycket om varandra... Amanda tycker i alla fall inte om Rasmus, men man får inte se någon gång att Rasmus inte skulle tycka om Amanda. Till att bli bra vänner som litar på varandra.

Rasmus verkar vara en ganska underbar kille vid 13 års ålder. Visst han har det där "störiga"  beteendet många unga killar har när de söker uppmärksamhet i början av boken men efter Malins död ser man det inte igen. Hans försök att skydda Amanda i början och från synen av hennes väns sprängda kropp visar på en karaktär som kommer upp flera gånger genom bokens gång. Det var den här killen Malin såg innan ens Amanda misstänkte att han fans.

Amanda är faktiskt den karaktären av de "goda" jag bryr mig minst om. Hon går igenom väldigt hemska saker men hon beter sig bara som en trulig tonårig och bryr sig inte speciellt mycket om människorna i sin närhet. Hon är väldigt "JAG" driven och det är helt enkelt inte mina sorts människor

Angelo är bara fascinerande tragisk. Den superkompetenta lönnmördaren som är helt övertygad att han har gud på sin sina och som älskar djur. Det känns som att de la till den där sista grejen om att han älskar djur bara för att ge honom en konflikt i hans personlighet. Han har inga problem att mörda oskyldiga barn för "mänsklighetens bästa" men skadar inte ett djur i onödan, men det är okey om det är för att hjälpa honom med sitt uppdrag. Hans urartande genom boken kändes lite krystat. Hur han i början är den här superkompetenta lönnmördaren som lyckas att mörda någon genom att ge en dödlig dos av nikotin i Red Bull när han inte ens är i samma rum men han misslyckas att dränka en liten tjej i Venedig och tillslut slänger sig över kanten på en klippa i sitt försök att få Amanda och resten med sig? Det känns lite som att ta den lätta vägen ut med det slutet. Men de hittar aldrig kroppen så vem vet om han kommer tillbaka, de nämner i boken att folk överlevt fallet ner i havet.

Sammanfattningsvis är det här en väldigt och spännande bok som är värd och läsa. Den har mycket man kan prata om och inte bara det lilla jag har tagit upp. Helt klart läsvärd.



Vad tyckte du om boken? Håller du med i vad jag har sagt eller har du någon helt annan åsikt? Tveka inte att skriva i kommentarerna och låt oss veta vad just du tycker!

/Johanna



Taggat med: 

, ,

9-12 år: Dockskelettet


Dockskelettet av Holly Black


Triggervarningar: dåliga föräldrar, maktmissbruk, emotionell och psykologisk misshandel, maktlöshet, 
sorg, mobbing, spöken, stöld, inbrott, båtolycka,


En kort introduktion till boken

Zach, Poppy och Alice umgår alltid efter skolan. De har hittat på en hel värld tillsammans som de iscensätter med hjälp av dockor. De har hela samlingar med dockor som är olika karaktärer som de använder sig av för att bygga ut världen de har skapat. Hemma hos Poppy finns Drottningen som härskar ifrån sin glastron och att gå emot hennes önskningar är lika med dödsstraff. Drottningen är egentligen är inlåst i ett glasskåp i Poppys vardagsrum är en gammaldags porslinsdocka där håret är riktigt människohår från en flicka, porslinet är gjort av flickans ben. Om hon någonsin kommer ut skåpet kommer hon komma efter dem.

En dag när när Zach kommer hem från skolan och försöker hitta sin väska med äventyrsfigurerna är de helt borta. Zachs pappa har bestämt att Zach är för stor "för att hålla på med sånt strunt" och har slängt dem. Zach blir helt förkrossad och kan inte hantera sorgen av att allt är förstört så han försöker ta avstånd från Poppy och Alice. 

Speciellt Poppy accepterar inte det här och det slutar med att de tre vännerna ger sig ut på ett äventyr för att återlämna drottningen som inte är helt och hållet lyckat.


Boken finns inläst på Legimus.
Och självklart att låna på biblioteket!



Mina åsikter om boken.

För inte så länge sedan skrev jag om en annan Holly Black bok och hur mycket jag tycker om den och henne som författare. Den här boken däremot tyckte jag inte alls om. Mest för att jag inte köpte skräckbiten av boken, om Drottningen och hennes spöke.

Det finns en begrepp på engelska som är: The suspension of disbelief. Det betyder i stort sätt att man som läsare eller tittare måste "köpa" eller acceptera saker som händer i en bok eller film för att följa med i historien. Jag kan köpa rätt mycket, i en magisk värld finns det magi och magiska varelser. I en film om superhjältar finns det karaktärer som är jättestarka och som kan flyga. Jag kan till och med köpa att det finns spöken i en magisk värld om de är en grej där. Men jag kan inte köpa att det skulle finnas spöken i vår värld, och så fort det är en bok eller film som ska utspela sig i vår "riktiga" värld som har spöken och/eller monster i sig funkar det bara inte, jag kan inte köpa det. Vilket tyvärr gör skräckgenren ganska tråkig för mig. 

Karaktärerna i boken tycker jag inte heller är jätteinspirerande. Zach, som är karaktären man får följa, är stundtals ett undantag. Hans sorg är väldigt påtaglig efter faderns emotionella och psykologiska misshandel. Jag kände Zachs sorg ända in i benen. Hans försök till avstånd till hans vänner för att han inte kan hantera sorgen än känns så äkta. Hans tankar om hur han trodde äventyr var till skillnad från hur det var på riktigt är också underhållande. Poppy och Alice är bara där som bi karaktärer och de får aldrig riktigt något som gör dem intressanta. 

Historierna Zach, Poppy och Alice "leker fram" med sina dockor och figurer påminner mig väldigt mycket om rollspel, de använder bara fysisk figurer istället för penna, papper och tärningar. Eller ännu mer som något sorts figurspel. När Lady Jaye beskrevs kunde jag inte låta bli att skratta för det lät som en kombination av mina och en annans spelares karaktärer i mitt senaste rollspelsäventyr. Min karaktär Thea (kort för bland annat Theadora) blev utslängd ur sin adelsfamilj av anledningar och blev piratkapten med en väldigt avslappnad attityd som bara vill ha roligt. Den andra spelarens karaktär Sep är en tjuv som växte upp på gatorna i hamnkvarteren och han har väldigt "klibbiga" fingrar. Att pappan tycker att Zach och hans vänners hobby är barnslig är för mig helt galet. Det är också ett väldigt bra sätt för föräldrar att göra så att ens barn aldrig kommer lite på en igen. Pappan har genom den här handlingen garanterat att hans och Zachs relation aldrig kommer att bli bra igen. Mammans beteende är nästan ännu värre för det är någon Zach ska kunna lite på men hon är mer intresserad av att ha pappan tillbaka än hennes sons välmående. BLÄ säger jag bara!

På tal om fadern. Om någon av era föräldrar någonsin gör något som den här pappan är det VERKLIGEN INTE OKEY! Det tåls att säga igen DET ÄR INTE OKEY. Det här är misshandel och maktmissbruk och om det händer dig eller någon du känner prata med en annan vuxen. Om inte någon i din familj lyssnar så prata med en lärare, sjuksköterskan på skolan, tränare på sporten du tränar eller någon annan vuxen i din omgivning som du litar på. Du kan också ringa BRIS (Barnens Rätt I Samhället) på telefon 116 111, det går även att chatta med dem om du inte känner för att använda din röst. Telefonen är öppen 9-12 och 14-21 måndag-fredag. Lördag - söndag är öppettiderna 14-21. Det är gratis och anonymt för alla under 18 år.

Vad tyckte du om boken? Håller du med i vad jag har sagt eller har du någon helt annan åsikt? Tveka inte att skriva i kommentarerna och låt oss veta vad just du tycker!

/Johanna

Taggat med: 

, , , ,

9-12 år: De bleknande barnen i Riddling-skogen

 


De bleknande barnen i Riddling-skogen av Samuel J. Halpin


Triggervarning: ångest, panikångest, sorgarbete, förälders död (innan boken börjar), frånvarande förälder, hälsoproblem, mobbning, alkoholism, kidnappning.


En kort introduktion till boken.
I den här boken får du följa Poppy. När boken börjar är hon på väg för att hälsa på sin mormor i Suds. Poppy ska vara där ett litet tag under sommarlovet för hennes pappa är på cykelsemester i Kanada. Tyvärr blir pappan fördröjd på grund av sitt jobb och Poppy behöver stanna hos sin mormor längre än planerat.

Men i den lilla staden är är inte allt som det verkar. Ingen vet vem som äger tygfabriken som har gjort staden känd. Dessutom börjar visa barn blekna, först ögonen, sen håret och till sist försvinner de helt och ingen kan förklara varför.

Tillsammans med den ganska underliga killen Erasmus Tell blir Poppy indragen i att ta reda på vad det är som händer.

Boken har jämförts med Niel Gaiman, Roald Dahl och Ransom Riggs Miss Peregrines hem för besynnerliga barn.

Boken finns Både som e-bok på Biblio, inläst på Legimus.
Och självklart att låna på biblioteket!






Mina åsikter om boken.
Det här var en väldigt bra historia. Den är väldigt fantasifull, originell med en bra blandning mellan fantasy och skräck. Jag tyckte bara inte om den. Jag kan verkligen förstå att en läsare som uppskattar den här typen av berättelser skulle älska den här boken, speciellt om det är världen och världsuppbyggnaden som man tycker är viktigast i en berättelse. Världsuppbyggnaden i den här boken är betydligt djupare än vad man tror i bokens början. För mig är det karaktärerna som är det viktiga och tycker jag inte om karaktärernas personligheter tycker jag oftast inte om boken.

Poppy som är karaktären som man får följa har det verkligen inte lätt. Redan från första sidan får vi reda på att hon har ganska allvarlig ångest och paniksyndrom efter hennes mamma död några månader tidigare, och det hjälper inte att hon inte har något stöd alls från sin pappa. på det blir hon inkastad in i ett nytt sammanhang där hon får klara sig helt själv. Det är inte så att jag tycker dåligt om henne, jag fastnade bara inte för henne.

Poppys pappa tycker jag verkligen illa om. Visst han sörjer sin döda fru men någon måtta får det väl vara, man slutar inte vara förälder och ha ansvar för sina barn bara för att man tycker att det är jobbigt. Det är verkligen inte okey. han är inte ens menad att vara en "dålig" karaktär.

Min favorit av karaktärerna är helt klart mormodern. Hon är rak och helt och hållet sig själv. Men det bästa med henne är att hon försöker vara där och hjälpa människorna i hennes omgivning. Hon är inte bara den enda som är där för Poppy, utan försöker också ställa upp för Erasmus, Marley och till och med Poppys pappa. Det är bra att Mormor är med i den är berättelsen för att väga upp på de andra mindre bra vuxna i den här boken.

Vad tyckte du om boken? Håller du med i vad jag har sagt eller har du någon helt annan åsikt? Tveka inte att skriva i kommentarerna och låt oss veta vad just du tycker!

/Johanna


Taggat med: 

, ,